Lärdomar från den stora klimatdemonstrationen

Människan kan och vill göra gott. Kärlek och empati är våra superkrafter.

I söndags fick vi ett smakprov på detta, på människors övertygelse och vilja att hjälpa varandra.

Jag tyckte det kändes smått magiskt att få vara med i den stora klimatdemonstrationen; engagemanget, energin, glädjen och gemenskapen, att mötas och bidra.

Jag ägnade lördagen och början av söndagen åt att först hitta, och sedan sprida, en gemensam hashtag för demonstrationen.

Det var ett tag sedan hashtaggar användes aktivt, och de kommersiella plattformarna har minskat deras nytta. Men som rubrik för ett distribuerat fenomen, till exempel en demonstration med 280 organisationer och tusentals människor från landets alla delar, har hashtaggen en roll att spela.

En hashtag ger

  • deltagarna något att kroka fast videor, foton och inlägg i som andra kan hitta, dela och ha glädje av,
  • journalister ett sätt att följa de små berättelser som utspelar sig, inte bara affischnamnen, och en kanal att ställa frågor i
  • verktyg och plattformar en teknik som samlar människors handlingar på ett praktiskt sätt

Det var intressant att följa användningen, både av hashtaggen och allt som folk la ut.

Men vi kan bättre!

Till kommande demonstrationer och aktioner har klimatrörelsen en del att lära, framförallt vad vi använder nätet till och hur vi samarbetar.

Berätta om det som händer

Varför överlåter vi åt andra att berätta om och beskriva det som vi skapar och engagerar oss i? Jag såg många kommentarer om medias ovilja att publicera något om demonstrationen. Så kommer det alltid kännas. Det vi har kontroll över är det vi själva publicerar.

Vi kan berätta vår egen berättelse, att vi bryr oss om varandra och tar ansvar för det. Vi kan förmedla en enorm palett av händelser och människor, allt det som gör klimatet viktigt för oss och alla drömmar, allt hopp och all förtvivlan vi upplever.

När vi visar vanliga människors engagemang kan fler se sig själva som en del av rörelsen och börja agera.

Tolka före, under och efter

Vi kan berätta och beskriva en demonstration i förväg,

  • ge den ett namn,
  • fylla den med mening och syfte,
  • prebunka och förebygga all desinformation.

En bra hashtag som finns med i allt material, i synnerhet pressmeddelanden, styr journalister i den riktning vi vill.

Medan demonstrationen pågår kan vi filma och lägga ut det som sker, beskriva med kreativa, udda, anmärkningsvärda ord, besvara journalisternas frågor och kommentarer och aktivt bidra till samtalet om demonstrationen.

När alla gått hem kan vi berätta igen om vad som hände, vad det betyder och varför. Genom att upprepa vår berättelse ökar vi chansen att det är den allmänheten uppfattar och media rapporterar.

Använd verktyg och plattformar som vi har kontroll över. Det går bra att berätta med foton på Instagram men hellre på Bluesky, Mastodon och Pixelfed som är verktyg vi kan påverka.

Internet finns här, fritt att använda, och att ignorera det är att lämna vårt näst viktigaste verktyg (efter människorna) hemma.


Källa: rikardlinde.se (av Rikard Linde)

Den stora klimatdemonstrationen


Källa: rikardlinde.se (av Rikard Linde)

Ditt informationsintag är vanvettigt

Jag har studerat mig själv 😬 och dragit några slutsatser.

Under lång tid har jag fyllt mig själv med informationsflöden (sociala + vanliga medier). Mängden information har varit fullkomligt vanvettig.

Tyvärr skiljer jag mig inte från mängden. Vi lever alla så här, Tiktok, YouTube, Bluesky, Twitter, Insta, Fb, DN, SR, SVT och så vidare.

Problem

Det spelar inte så stor roll vad vi tar in. Eller jo, Trump och sd förvärrar saken och givetvis Fascintern Media.

Men de stora problemen är två

  1. mängden information
  2. nästan allt är emotionellt

Detox

Så jag har begränsat mitt informationsintag.

Den första tiden kändes dyster, en tydlig detox, livet blev grått, meningslöst. Som när kärlek tar slut.

Efter en tid började hjärnan fungera igen. Jag kunde tänka mer fokuserat och se med lite klarare blick.

Uppvaknande

Och det jag såg var: människor är beroende av information.

Vi kollar våra iPhones dygnet runt, kan inte hålla oss, det första vi kollar när vi vaknar, det sista vi tar in på kvällen.

Våra huvuden är upptagna med varsin mental värld. Och det påverkar allt, inte minst samhällsaktivitet och engagemang.

Vi tappar energi och tankeförmåga.

Vägen framåt

Vi behöver ta hand om oss själva för att kunna ta hand om varandra.

  • begränsa vårt informationsintag
  • fokusera vårt informationsintag
  • meditation och yoga
  • fysisk rörelse
  • skogspromenader tillsammans med andra
  • annat som människor mår bra av

och därefter…

Organisera oss med målet att alla använder verktyg som stärker och skyddar tänkande och samarbete.

Fortsättning följer…

Tips

Jag vet, du är rädd att läsa dessa, just därför ska du göra det.

Ursprungligen formulerat en sen kväll på internet.

Bildkälla: Matt_Quinn


Källa: rikardlinde.se (av Rikard Linde)

Skötsel av solpaneler

Kontrollera att inga synliga skador finns på solpanelerna (exempelvis sprickor eller kraftiga färgförändringar).

Var uppmärksam på skador efter vintern (snölaster och eventuell skottning).

Är alla synliga kablar hela? Var uppmärksam på skav, sprickor eller skador efter gnagare/fåglar.

Om…

  • ett träd fallit på panelerna behöver du agera.
  • du inte får någon elektricitet (se din digitala kontrollpanel) kan du kolla kopplingarna som kan ha lossnat.
  • panelerna är smutsiga kan du rengöra dem.

Lagkrav

Det finns inga lagkrav på besiktning av solpaneler.

Källor


Källa: samio.se (av rikard)

Krävs bygglov för att sätta upp solpaneler

Reglerna för bygglov för solpaneler bestäms av kommunen du bor i. Stockholms stad har en praktisk guide för bygglov för solenergi. I guiden framgår att du behöver bygglov om

  • solenergianläggningen avviker från byggnadens form
  • ditt hus har kulturhistoriskt värde
  • ditt hus är finns i en kulturhistoriskt värdefull miljö
  • detaljplanen eller områdesbestämmelser kräver utökad lovplikt
  • ditt hus ligger i eller i anslutning till område för riksintresse för totalförsvaret

Du behöver inte bygglov men ska anmäla anläggningen om

  • solpanelerna berör byggnadens bärande konstruktion
  • solpanelerna väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden

Om du tänker integrera solenergianläggningen i huset, till exempel på balkongen, behöver du bygglov om anläggningen ändrar byggnadens eller områdets karaktär väsentligt.

Så en tumregel för bygglov är att kolla hur mycket ditt hus eller mark förändras av solpanelerna.

Demokratins moraliska grund

Demokrati utgår ifrån det enkla faktum att människor bryr sig om varandra.

Det är demokratins moraliska grund. Och eftersom vi bryr oss om varandra vill vi agera för varandras bästa. Faktiskt, både för vårt eget och varandras bästa, vi bryr oss såklart också om oss själva.

Demokratin är en följd av att vi människor vill ordna livet så bra som möjligt för alla. Vi mår inte bra när andra far illa. Vi vill skydda och stärka varandra.

Exakt hur är vi inte ense om. Men den moraliska grunden är gemensam.

Vi bryr oss om och tar ansvar, både för oss själva och för varandra.

Bildkälla: Wikimedia Commons


Källa: rikardlinde.se (av Rikard Linde)

People caring for each other

A lot of people care. And want to act on that care. I’d say a majority of the people in the world cares and wants to take responsibility, for themselves and each other.

I think caring is the basis for society. If we don’t care we have no reason to build anything for anyone except ourselves. Not a society.

But we/they don’t know how. Tools and processes that used to work don’t anymore. Or maybe they do but we don’t understand if and how.

Tools for cognition

So we need tools and processes that we understand and can shape to our needs. The most urgent component is an information infrastructure. Right now we’re using communication tools that confuse which won’t result in a society.

The technologies we use shape our thoughts. And remember, language is a technology. So it’s not just the wysiwyg and the markup, it’s also what we publish. Thinking, feeling, information, data, structure, form and functionality are all part of the same infosphere. It’s a network. Like our brains.

Crucially, it can all be part of an infrastructure if we construct it with that purpose in mind. The infrastructure should empower and protect human cognition.

Blogs with rss is a good starting point. Simple technologies that allow us to understand what is going on. Probably some wikis as knowledge repositories. Tutorials. Maybe the Fediverse but not sure if the current tools empower us.

News does not help in it’s current shape. I check Wikipedia’s Current Events Portal once a week. It doesn’t try to grab your attention, no hooks. It’s not a feed in the social/news media sense, pretty static in comparison which helps. But I’m not sure why I’m reading news so I guess I need to sort that out.

Free information

Infrastructure is shared. Information infrastructure should be licensed for sharing. I think CC BY SA is the right license. That lets us build a commons, an infrastructure, that won’t go away and that can grow dynamically.


Källa: samio.se (av rikard)

Vad är Watt Peak?

Watt Peak (Wp) är en enhet som används för att mäta prestandan hos solceller.

En solcells Watt Peak är den största mängden elektricitet den kan producera ett givet ögonblick. Det är en teoretisk maxnivå.

För att jämföra solceller finns en internationell standard (STC – Standard Test Conditions).

  • Ljusintensitet: 1000 watt per kvadratmeter (motsvarar solljus en klar solig dag vid middagstid)
  • Celltemperatur: 25 grader celsius
  • Ljusspektrum: AM 1.5 (ett standardiserat solspektrum)

En solpanel med 400 Watt Peak kommer att leverera 400 watt under dessa perfekta förhållanden.

Varför används Watt Peak?

Jämförelse

Enheten gör det möjligt att jämföra effektiviteten och prestandan hos olika solceller från olika tillverkare.

Dimensionering

Med antal Watt Peak och lokal solinstrålning kan installatörer beräkna ett systems årliga elproduktion.

Planering

Kunskap om solcellers prestanda hjälper till att dimensionera växelriktare, kablar och elsystem som ska hantera den maximala effekten.

Hur görs elektricitet av solljus

Solceller skapar elektricitet när de träffas av solljus. Hur?

  1. Det finns elektroner i en solcell.
  2. När solljus träffar solcellen rör elektronerna på sig.
  3. En sladd leder elektronerna vidare.

Källor


Källa: samio.se (av rikard)

Vad ger 10 solpaneler på en äng i Stockholm

Hur mycket elektricitet får jag från tio solpaneler på en äng i Stockholm och hur mycket kostar dom?

En Trina Solar- panel i Stockholm

Trina Vertex S+ N-Type Dual Glass 445W är en helsvart solpanel med 445 watts effekt. Den säljs bland annat av Solproffset i Stockholmsförorten Tullinge. Deras pris för denna solpanel är 1300 kronor.

AI- verktyget Deepseek uppskattar att denna solpanel producerar runt fyrahundratusen wattimmar elektricitet per år om den placeras i Stockholmsområdet.

För Stockholmsområdet är ett realistiskt och vanligt värde mellan 850 och 950 kWh per installerad kWp per år för en optimal installation.

Deepseek

Förutsättningen är att panelen riktas rakt söderut med mellan 30 och 40 graders lutning.

Månatlig elproduktion från solpanel i Stockholm

Elproduktionen över året varierar en hel del i Stockholm, inte så överraskande med tanke på skillnaden på dagarnas längd. Så här ser ungefärlig produktion ut under ett år med den fina 445 watts panelen.

Produktion (wattimmar)
Januari5 000
Februari12 000
Mars35 000
April48 000
Maj60 000
Juni70 000
Juli65 000
Augusti48 000
September35 000
Oktober16 000
November5 000
December3 000
Totalt402 000

Med tio solpaneler producerar du runt 4 miljoner wattimmar på ett år. Genomsnittlig elförbrukning för en villa är mellan 5 och 7 miljoner wattimmar per år.

Tio solpaneler, som kostar 13 000 kronor att köpa, skulle kunna täcka en stor del av hushållets elbehov.

Med solenergi ökar oberoendet från skenande elpriser. Operatörernas grepp om din elektricitet och värme försvagas. Du kan leva ett friare liv 😀

Bildkälla: agrivoltaik i Tyskland


Källa: samio.se (av rikard)